Barn och läxhjälp: mer än bara kunskapsluckor

Barn och läxhjälp: mer än bara kunskapsluckor

Som läxhjälpare möter jag många barn och ungdomar som söker stöd för att bättre förstå ett specifikt ämne. Ofta handlar det om att de behöver hjälp med att se samband, exempelvis inom matematik eller språk. Men ganska ofta märker jag också något djupare: att svårigheterna inte bara beror på bristande kunskap, utan på hur eleven ser på sig själv och sitt eget värde.

 

Vad innebär undervärdeskomplex?

Ett undervärdeskomplex innebär att en person känner sig mindre värd eller mindre kapabel än andra. För barn kan detta ta sig uttryck i att de tvivlar på sin förmåga, känner sig “dumma” eller undviker att ta sig an uppgifter av rädsla för att misslyckas. Det kan bli en ond cirkel – när barnet inte vågar försöka, får det heller inte chansen att upptäcka att det faktiskt kan lyckas.

Som vuxna runt barnen – läxhjälpare, föräldrar och lärare – är det därför viktigt att inte bara fokusera på de faktiska skoluppgifterna, utan också på att stärka barnets självkänsla och tro på sin egen förmåga. Positiv återkoppling, att bryta ner svåra uppgifter i mindre steg, och att lyfta fram barnets styrkor är viktiga verktyg för att motverka undervärdeskomplex.

 

Vikten av självkänsla i lärandet

Forskning visar att självkänsla och skolprestation hänger ihop. Barn som känner sig kompetenta och värdefulla har lättare att utveckla motivation och lärstrategier, vilket i sin tur stärker deras resultat i skolan. En studie av Baumeister et al. (2003) betonar att självkänsla kan påverka både motivation, uthållighet och hur barn hanterar motgångar.

Att arbeta med barn och läxor handlar därför inte bara om att lösa ett mattetal eller förstå en text. Det handlar också om att bygga upp barnets självförtroende och förmåga att våga tro på sig själv – något som på sikt blir en ännu större investering i deras framtid.


Referens

Baumeister, R.F., Campbell, J.D., Krueger, J.I. & Vohs, K.D. (2003). Does High Self-Esteem Cause Better Performance, Interpersonal Success, Happiness, or Health? Psychological Science in the Public Interest, 4(1), 1–44.

Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar