Högskoleprovet – en väg in i studier i ljuset av ungdomsarbetslöshet och utbildningsbarriärer

När unga i Sverige söker sin plats i utbildning och arbetsliv möter de ofta tuffa utmaningar. Endast under januari 2025 uppgick ungdomsarbetslösheten (15–24 år) till 28,6 % — vilket motsvarar cirka 180 000 personer, varav 113 000 var heltidsstuderande  . Andelen arbetslösa unga ligger betydligt högre än EU-genomsnittet: säsongsrensat var ungdomsarbetslösheten i juni 2025 omkring 23,7 %, jämfört med 14,6 % i övriga EU  .

Samtidigt finns en målgrupp – NEET (Not in Employment, Education or Training) – vars medlemmar står helt utanför både arbete och studier. Det finns tyvärr inte färsk statistik tillgänglig direkt från SCB om denna andel i detta samtal utan från tidigare källor, men gruppen är fortfarande relevant att lyfta för att förstå sammanhanget kring högskoleprovsdeltagande.

Här träder högskoleprovet fram som ett kraftfullt redskap. Det används som antagningsväg till universitet och högskolor och ger särskilt personer med svagare gymnasiebetyg en andra chans. Enligt UHR stod provurvalet för 55 % av dem som skrev högskoleprovet våren 2019 att de sökte högskolan direkt höstterminen samma år, och bland 21-åringarna var det hela 76 % som sökte direkt efter provet. För vissa tekniskt svårare utbildningar var det till och med så att mellan 80–90  % av de antagna via HP inte skulle ha kommit in med sina betyg  .

Å andra sidan är högskoleprovet mycket krävande. Medelresultatet på normerad skala (0–2,0) ligger normalt runt 0,87, och endast cirka 0,1 % av deltagarna når den maximala poängen 2,0. Det visar på ett tydligt behov av strukturerat stöd och effektiv provträning.

Historiskt har deltagandet varierat kraftigt. I testets tidiga år (sent 1970-tal, tidigt 1980-tal) låg antalet skrivande på 10–15 000 per år, och nådde höga nivåer kring 144 000 i början av 1990-talet — för att därefter falla till cirka 70 000 år 2006  .

Slutsats:

Ungdomars verklighet präglas av hög arbetslöshet och konkurrens om studieplatser, där många står kvar utanför både utbildning och arbete. Högskoleprovet erbjuder en kritisk alternativ väg in – men det är samtidigt ett prov med hög tröskel. Det kräver förberedelse och motivation för att nå ett konkurrenskraftigt resultat.

För din högskoleprovsverksamhet betyder det:

• Det finns ett stort behov hos unga i utsatta situationer, där högskoleprovet kan bli en avgörande möjlighet.

• Förberedelsesatsningar – inklusive träning i provstruktur, tidshantering och teststrategi – är avgörande för att förbättra genomsnittliga resultat.

• Marknadskommunikation bör betona både provets betydelse i antagning och din verksamhets roll som möjliggörare.

Referenslista:

Ekonomifakta (2025) Ungdomsarbetslöshet internationellt. Tillgänglig: https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet_1212507.html (Hämtad: 15 augusti 2025).

MUCF (2023) Statistik om unga som varken arbetar eller studerar. Tillgänglig: https://www.mucf.se/verktyg/statistik-om-unga-som-varken-arbetar-eller-studerar (Hämtad: 15 augusti 2025).

SCB (2025) Arbetskraftsundersökningarna (AKU), januari 2025. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-januari-2025/ (Hämtad: 15 augusti 2025).

UHR (2019) Högskoleprovets intäkter och kostnader 2019. Tillgänglig: https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2020/uhr-hogskoleprovets-intakter-och-kostnader-2019.pdf (Hämtad: 15 augusti 2025).

Wikipedia (2025) Swedish Scholastic Aptitude Test. Tillgänglig: https://en.wikipedia.org/wiki/Swedish_Scholastic_Aptitude_Test (Hämtad: 15 augusti 2025).